Direktlänk till inlägg 20 maj 2009
Handen på hjärtat!
Jag känner en massa männskor men har ytterst få vänner.
Jag är grymt social å pratar för mycket med allt å alla men jag umgås nästan aldrig med någon utanför familjen å Martin ser jag inte så mycket av tycker jag.
Tack å lov får jag lite socialt utbyte i skolan, men de har ju knappast nått val än att lyssna på mej. :P
Visst jag anser mej inte supermycket tid över till att umgås med någon. Å jag vill helst spendera kvällarna med Viggo å Martin(om han är hemma).
Men nån kväll i veckan eller varför inte på eftermiddagarna då hade jag gärna träffat vänner varje dag.
Jag vet egentligen inte varför det har blivit såhär, jag är kanske inte världsbäst på att höra av mej alla gånger, men jag säger så gott som aldrig nej när nån frågar om jag vill hitta på något å jag brukar försöka.
Jag varken orkar eller vill tjata på någon för att kunna träffas, det känns inte rätt.
En del som jag tycker mycket om har det bara inte blivit av att vi har träffats, jag har trots att jag velat glömt eller prioriterat bort att höra av mej.
Jag menar verkligen inte att det är nån annans fel, men det gör mej lite deppig...
Vad ska man göra?
Alla har ju sitt(även jag) men nån liten fika eller tjejträff eller nått borde man ju kunna få i hop? Kanske inte varje vecka, men varannan åtminstone?
Nu blev det grymt flummigt, men men, jag fick ur mej det jag ville i allafall.
Å i morron ska jag förhoppningsvis träffa Hanna å prata tills hennes öron blöder! :)
Om nån annan är ensam å sugen på en dejt, let me know!! :P
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|