Direktlänk till inlägg 23 januari 2010
Tänker nu berätta om ett minne som jag aldrig kommer glömma.
Det går långt tillbaka i tiden, ända till de år jag gick på Kyrkskolan, på lågstadiet.
Just den här dagen skulle vi ta me oss en kruka med jord till skolan.
I jorden skulle vi sätta små tomatfrön å sen följa förloppet å se våra plantor växa å tillsist få smaka våra egna tomater.
Jag hade såklart glömt bort att informera mamma å pappa om detta å just denna morron hade vi oturligt nog helt slut på matjord. Högst ovanligt, eftersom min mamma är å var även då ett trädgårdfreak.
Ändå, jag kunde ju inte anlända till skolan utan kruka.
Vi fick tag på nått skrälle i källaren å fyllde denna med jord från rabatten.
Jag kan se det framför mej, hur vi gräver upp lite torr, grå jord jämte päronträdet.
Efter bara ett par veckor syntes små plantor, i alla krukor utom min.
Den såg lika torr å grå ut under hela processen.
Jag minns vad jag skämdes, å undrar än i dag vad mina lärare tänkte. Om mej, men framför allt om mina föräldrar som inte skickat med riktig jord. :)
Jag har alltid lovat mej själv, att om jag får ett barn som ärver mitt olycksaliga närminne(långtidsminnet är det inte fel på som ni märker) ska jag ligga steget före. Jag ska länsa skolväskor efter lappar å hellre ringa å höra mej för en gång för mycket än att nått liknande ska behöva hända mina egna barn. :) (för andra liknade saker inträffade för ofta, vet inte hur många gånger min stackars pappa fick köra i väg på morronen i jakt efter utflyktsmat till mej...)
I dag hade jag dock misslyckats, varenda unge hade frukt med sej till gympan, utom min egen stackars son. Han fick en äppelbit av en annan snäll mamma.
Men nu måste jag skärpa till mej!
Föberedd var ordet. JAG LOVAR! :)
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||
|