Jag har köpt både en Emil-dvd å en med Alla vi barn i Bullerbyn till Viggo eftersom jag har tröttnat på Pippi.

I går kväll satt jag å med tårar i ögonen å såg på Lisa, Lasse, Bosse å de andras äventyr.

Dels pga nostalgi från min egen barndom men samtidigt kom tårarna å Viggos vägnar.

Vilken idyll.

Så mycket kärlek å så mycket lycka.

Barnen fick delta i allt kring gården å djuren var delaktiga.

Ingen som svor å ingen spänningshuvudvärk.

Nu vet jag att Alla vi barn i Bullerbyn är en påhittad saga, men lite sanning måste det ligga i det hela? Väl?

Jag började tänka betydligt djupare än vad Astrid nånsin kan ha tänkt sej när hon skrev.

Vad kan jag erbjuda min son å hans kommande syskon?

Dvd-filmer å en massa timmar på dagis?!

Inget av den där närvaron eller delaktigheten.

Inga kossor eller lamm.

Jag vill lära mina barn om skog å hav.

Om djur å att alla människor är lika värda.

Jag vill att de ska minnas sin barndom som samma idyll som minns min eller som barnen i bullerbyn.

Är det möjligt i det samhälle vi har i dag?

Med stressade föräldrar å dagisbarn?

Jag ska göra vad jag kan.

Å vem vet? Nån gång under resans gång kanske jag upptäcker att vi retav har bättre förutsättningar å mer tid till våra barn nu än förr...? :)

 

Emma

7 april 2010 20:49

Men tänk vad hårt de slet oxå! Det var ju faktiskt ingen som hade så mycket tid med barnen heller, antingen fick de hjälpa till å jobba eller så fick de ta hand om sig själva! Fanns ju inget dagis som kunde lära och stimulera dem då;) men visst verkar det ändå härligt, jag blir med nostalgisk när jag ser dem=) Men tänk ändå vilka bra förutsättningar Viggo får- han får vara barn!Och visst hinner du med honom med, han behöver mer än bara dig i alla fall... Tänk vilken tjänst du gör honom som låter honom få vara på dagis och leka med sina kompisar! Och visst kan väl du lära honom om djur och natur, det är så många år kvar! Det finns ju faktiskt många bondgårdar som man kan besöka det kan ju vara roligt å se lite djurungar så här års...
Vet du när jag var gravid med grabbarna hade jag svår hosta i ca 18 veckor=knappt någon sömn, dessutom var jag med förkyld, mest hela tiden i början... Men det går över och vad står man inte ut med för att få det underbaraste i hela världen i sin famn?!=) Kämpa på! Kram

http://livetsom.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Plötsligt händer det! Lisoballs blogg har bytt portal.   Nya bloggen hittar ni   HÄR     Välkomna! :D     ...

4402627159

Nu har jag hittat min vårjacka.       Skitsnygg å passa till mina skor! :D ( å alla mina andra kläder å blir alltså billigare i längden. :P)   adlink ...

Hur skönt är det inte i dag då? :D Jag har bockat av lite måsten på min lista i dag. Hade cellprov bokat sen innan(jippi eller hur? :P) å tog i samma veva äntligen tag i ett få mina äckliga utslag tittade på av en läkare. Nu tittade han väl upp fr...

Lisoballs blogg finns numera som egen sida på Facebook. Gilla gärna.   I I I v     Tanken är att alla nya inlägg ska publiceras där så att ni som frivilligt vill följa bloggen kan göra det medan övriga fb-vänner ska slippa bombas m...