I natt har vi haft rena rama sjukstugan här.

Men tvärtom mot vad man kunde misstänka är det inte en två-åring pojke som håller familjen vaken om nätterna, utan en betydligt äldre make/pappa. :)

I går natt sa till å med Viggo till på skarpen: Sov nu pappa!

Skämt å sido.

Martin har hosta. Å är förkyld å dan precis som jag, inget han kan hjälpa ju.

Jag har haft ont i halsen i natt, men det känner jag inte av nu, tack å lov.

Bara näsan som är igenmurad.

Viggo verkar dock komma undan lindrigt. Inga symtom alls längre, vilket känns som huvudsaken. :D

Fick sms från Viggos farmor i går där hon erbjöd sej att ha honom ett par timmar i dag så jag kunde vila.

Eftersom jag hatar å lämna bort honom, speciellt för min egen skull, till vem det än må vara, svarade jag nej först.

Men nu har jag ångrat mej.

Klart pojken ska till farmor, för sin egen skull å leka med nån som tyar.

Frågade Viggo å han ville gladeligen dit, å äta pannkakor. :)

Ska passa på å handla lite, å sen ska jag faktiskt hem å lägga mej nån timme å kurera mej. :D

Om jag inte är jättemycket sämre sen i eftermiddag ska vi hem till Sandra å hennes grabbar på gatan nedanför leka lite. :D

Verkar bli en trevlig dag alltså. :D

Viggo kan faktiskt cykla. :D

I morron har vi abolut ingenting planerat.

Ruskigt skönt.

Tycker jag nu, men vid elvasnårtet i morron är jag rastlös till max å mitt dåliga samvete är även det uppe på högsta toppen.

Vill ju att Viggo ska ha roligt å känna att dagarna ger nått.

Jo, jag vet att han inte behöver aktiveras hela tiden men jag är världens tradigatse sällskap just nu.

För alla.

Å nu är jag förkyld med.

I morron blir det kurering, punkt slut.

Jag får stå ut med det.

Att ta det lugnt.

Jag är värdelös på det, men ibland måste man.

Eller hur?

Om någon vill leka lite en annan dag i veckan är vi helt klart med på det? :D Bara en sväng på lekplatsen gynnar ju. :)

Skulle nog vilja påstå att jag har en dålig dag.

Ja.

Igen.

Försöker avhjälpa deppet, förkylningen å värk med en kopp te, en kladdkakemuffins å Sex and the city-season 6. :D

Att blogga när man är på detta humöret är inte kul för någon.

Så jag låter bli.

I morron är en ny dag!

Hur kan man va rastlös utan energi?

Upptäckte precis att mjölken nästan är slut.

Var tar den vägen egentligen? Man kan ju tro att jag har tonårsbarn så som den går åt.

Måste komma på nått bra till middag med, lutar åt köttfärspaj, men får nog dissa äggstanningen i så fall.

För handla? Nä, det orkar jag bara inte.

Snorar värre nu å är totalt slut.

Måtte dessa två timmar som är kvar innan mannen kommer hem flyta förbi lite fort.

SUCK vad jag hatar att må såhär.

Kommer snart flippa ut på allvar!!!

Usch vad jag avskyr denna ständiga trötthet.

Jag vet, det är ett evigt gnällande å att jag inte är ensam i världen om att vara hög-gravid, men det hjälps inte.

Viggo kommer nog inte bli nådig sen när syskonet väl har anlänt.

Han testar som tusan nu. Det mest störande av allt är att han vägrar gå å kissa självmant.

Han har varit torr på dagtid sedan i februari så att börja tjafsa om detta nu känns bara så onödigt. :(

Inte mycket å göra åt, men jag känner mej inte så värst pedagogisk just nu. Varken gällande kisseriet eller att han inte lyssnar alls!

Tur att man glömmer det jobbiga lika fort.

Som nu, när den lilla sötisen gosar in sej hos mej å tittar på Shrek. :)

Allt får ju lösa sej sen, det måste det ju.

Å mycket, mer än man anar beror, tror i allafall jag, på inställningen hos mej å Martin.

Han får ju va hemma tio dagar med, tack å lov. :D

Har ju spenderat förmiddagen på öppna förskolan.

Jättemycket barn å föräldrar där i dag.

Tur att vi varit där å vant in oss innan, när vi varit betydligt färre. :)

Viggo lekte i allafall av sej lite. :D

Nu vilar vi som sagt.

Kanske masar oss ut i trädgården sen.

Annars känner jag mej ganska tom på energi...

Vaknade med halsont å förkylning. :S

Lite trist såhär denna sista(?!) graviditetsvecka.

Inte mycket å be för, får proppa i mej alvedon å köra mitt race.

Strax sätter vi oss på cykeln å trampar upp till Öppna förskolan.

Om han den lilla mannen behagar klä på sej vill säga.

Ha en bra dag!

Återkommer, and you know it. :D

För det första kan jag nästan svära på att det i dag var första å absolut sista gången jag gav mej in på att lga hel kyckling till middag.

Jag misslyckades å det grövsta, inte med smaken i sej kanske, men i konsistens(inte f*n blir pappas kyckling så slimig å otäck. :S)) å stycking å servering.

Hade ju varit en sak om det bara hade varit vi som skulle äta med, men nä då jag hade ju gett mej på detta obeprövade område när vi skulle ha middagsgäster med.

Nu var de verkligen snälla, men förnedring belv ändå ett faktum.

Att sen Viggo flippade ut fullkomligt å kastade både ris å sina kläder vid bordet, det gjorde ju verkligen inte det hela bättre.

Jag fick till å med kämpa med tårarna där ett tag. :S

Såsen å riset gick tack å lov å äta, så vi slapp i allafall va superhungriga...

Bortsett från detta å att Viggo nog fick nån form av trotsryck i flera omgångar har eftermiddagen varit så himla mysig så. :)

Barnen har lekt å grejat, Mange har hjälpt oss med att montera en ny sovrumsdörr+flytta möbler i vardagsrummet(jiiiiihooo. :D) å jag å Jajja har pratat, pratat å pratat lite till.   

Jag har även försökt övertala dem att de borde flytta till Asarum, med mindre framgång kanske, men det hade varit underbart. :)

Nu ska vi strax hugga in på ett par majskolvar från gårdagens skörd.

Sen ska jag plocka lite innan det blir en sväng neråt soffan en snabbis innan läggdags.

Min lilla man är aktiv som vanligt, har satt väven på den nya väggen å sen har jag önskat mej en tapetremsa i källaren under trappan som matchar fondväggen där tv:n sitter. Mest för kul, å för att vi har tapet över, så det skulle han ordna med. :)

Är han inte underbar så säg? :) Älskar dej Martin, det vet du. :)

Det var denna helgen det...

I morron blir det öppnis på förmiddagen(vårt nya place to be. :P) å förmodligen inte så mycket annat sen på eftermiddagen.

Är jag väl för trött för... :(

Dåligt med bilderna i dag, har inte blivit färdig till å fota nått alls.

Så blir det ibland. :D

Gonatt på er nu!

I dag är det alltså bara en vecka kvar tills den dagen det är tänkt att jag ska föda barn för andra gången.(plus/minus ett par dagar/veckor förståss).

Jag ska ärligt erkänna att jag börjar bli lite nervös. Inte över själva förlossningen, på den punkten är det snarare tvärtom.

Jag ser fram emot just detta.

Att föda Viggo är det absolut häftigaste jag har gjort, å kalla mej galen, men denna gången hoppas jag på å slippa bedövning helt å hållet.

Näää, så jävla präktig är jag inte att jag tror jag kommer klara det, men det är min vision i allafall. :P

Mest för att det gick som det gick med ryggbedövningen sist, den gjorde mer skada än nytta ju. :)

Åter till saken, nervösheten var det.

Jag är livrädd för BB, vistelsen där när Viggo var nyfödd var en mardröm från början tillslut.

Å jag är dessutom helt övertygad om att mycket som hände de där första dygen satte ribban för de fem första månaderna i Viggos liv när jag var ett vrak.

Denna gången vet jag förvisso bättre, men till BB, dit vill jag bara inte!

Jag önskar å hoppas för allt i världen att allt ska flyta på smidigt så vi får skynda oss hem.

Jag känner mej själv å vet att det kommer vara det bästa för alla parter.

Måste vi stanna av någon anleding så måste vi, men jag tänker göra allt som står i min makt för att komma hem, fortare än kvickt! :)

Två å ett halvt år sedan.   

Å att vi snart ska få uppleva denna lycka igen?!

Magiskt. :)