Angelica

1 oktober 2010 22:18

hojhoj igen. det reder sig med rutiner o trots ska du se. min mormor sa till mig när jag berättade om min amningsproblem att jag skulle tänka på att mödrar har haft både 4-5-och sex barn i princin efter varandra så två barn skulle bli en enkel match med lite viljao tålamod. hennes ord gav mig otrolig styrka o efter det slutade jag brusa upp över saker som gick fel när jag var själv hemma med två. jag hade även en period när zelma var liten som var extra jobbig o då gjorde jag det enkelt för oss, jag åkte inte in till stan så mycket utan höll mig hemma o bokade playdates hemma, ville inte utmana ödet eller känna att jag inte kunde ge ofelia den uppmärksamhet hon behövde. vi har även en dag i veckan som barnen får vara med en av oss ett par timmar o få full uppmärksamhet. detta började vi nu när zelma blivit lite större o själv går springer, leker o stojar. jag vågar inte ha båda gåendes jämte vagnen inne i stan på gatorna ifall någon får för sig att smita, så då känns det bra att ibland åka iväg helt själv o känna att man 100 % fokus på en. viggo kommer växa snabbt o bli ite lillgammal, ofelia hjälper mig mycket nu, torkar zelma runt munnen, berättar när hon gr bus på rummet, drar hunden i svansen, stoppar grus i munnen, klättrar på stolar... ja du vet. jag har en liten extramamma som tar stort ansvar o älskar sin syster oerhört mycket. efter lite tid " växer man ihop" o livet innan två barn blir lika ofattbart som livet utan barn alls. Stor kram o trevlig helg :)

Lisa

1 oktober 2010 22:22

Precis, min egen lilla mamma hade tre egna barn,ett fosterbarn å en hundvalp samtidigt. :D
Allt går, å det kommer gå, vi måste bara vänja oss allihopa å i synnerhet Viggo, snart inser han nog att vi älskar honom lika mycket som innan.
Har ju själv två yngre syskon å inte ett minne av att jag skulle ha lidit på nått vi när de kom. :D
Trevlig helg på er med!

Anonym

2 oktober 2010 10:50

Hej Lisa!
Du kommer att klara det galant! Klart Viggo testar sina gränser spec. när du sitter o ammar,då ser han att du är upptagen o passar på att hitta på nåt "kul".Vänta bara,det vänder,kanske inte så stor tröst nu men det kommer.Hade själv barn 1 hemma när nr2 kom o jag har aldrig ångrat mig!Det är det bästa jag gjort o nu är dom vuxna o har absolut inte blivit "skadade" för att dom inte fick gå på dagis som många tycks tro.Ibland är det kämpigt men det kan det ju vara m bara en oxå,så håll ut Lisa,det blir bättre!Viggo ska ju oxå vänja sig vid ett nytt syskon o han testar sina gränser.Många varma styrkekramar från mig.Lilla jag

Lisa

2 oktober 2010 14:20

Tack,tack!
Jag blir nästan tårögd av de fina orden!