Himlen öppnade sej fullkomligt på vägen hem från dagis.

Dyngsura blev vi alla tre.

Barnen var något skyddade men jag?

Som en dränkt j*vla katt!  

Roligare kan man ju ha det.

Speciellt efter som det var fullt slagsmål i kärran dessförinnan. :)

Välkomen du ljuva vardag eller hur var det? :P

Anyway.

Hem kom vi.

Å precis just i den här sekunden är det inget barn som gastar heller. :)

Jag pustar en sekund innan det är dags å börja med middagen.

En kycklingrätt á la GI-Ola som jag inte testat innan. :)

Min hjärna jobbar fortfarande på högsta högvarv med å finna lösningar för hur jag ska få i hop mitt liv.

Tyvärr kan jag inte trolla, å tyvärr har ett dygn bara 24 timmar å en månad 18 arbetsdagar.

Å ja, mer tid finns det liksom inte.

Jag vill plugga, men hur?

Vi tar hela situationen i kväll.

Puss på er kamrater! :)

Rastar på jobbet.
Försöker samla tankarna å andas.
Varför blir det alltid såhär?
Jag vill för mycket å tar på mej för mycket.
Mitt jobb är min passion.
Men ändå. Det är bara ett jobb.
Familjen måste med få rum.
Hur gärna jag än vill.
Vill allt det där.
Utvecklas.
Plugga.
Ge allt.
Jag måste nog prioritera om.
Fort, innan systemet kraschar å jag inte kan orka mer.

Efter en natt med maximalt tio minuters sömn pga. En mardrömmade å orolig Viggo å en skrik å gap-morron utan dess like lastar jag in barnen i cykelkärran å beger oss till dagis å jobb!
Har inte ens hunnit dricka kaffe men jag hoppas få i mej en slurk på jobbet så fort jag kommer dit!
Gomorron på er! :)

Favorit i repris?

Jag hoppas faktiskt jag somnar i kväll också. :D

Sådär.

Första jobbpasset avklarat.

Gick väl okej tycker jag, men allt det jag ogillar med jobbet slog emot mej med full kraft.

Slarv å noll känsla, å jag kan bara inte låta bli å bli lite provocerad!

Varför kan man inte bara inse att vi jobbar med människor å inte en industri?

Människor som mår å känner olika från dag till dag å har rätt å leva där efter?

Suck...

Barnen hade haft en bra dag, men Leo hade blöja när Martin hämtade dem.

Synd, men jag hoppas de inte ger upp, vi gör ett nytt försök i morron, annars får han fortsätta med kalsonger hemma bara...

Annars är jag egentligen skit-trött, men såklart kan jag inte varva ner än.

Roar mej med å kolla på os-handboll tills jag däckar. :P

Nu ska jag tjuvkela lite med min sovande Viggo å försöka hitta den perfekta ljusrosa färgen till min text här. :)

Puss å gonatt på er!

Det drar i hop sej.
Tänk att sex veckor gått så fort?
Regnkläderna är på å strax hoppar jag på cykeln å drar till jobbet där jag ska befinna mej till klockan nio i kväll!
Hörs när jag är hemma igen! :)

Leo har vuxit ur Kavat-skorna han fick i våras.

Spanar runt lite på brandos.se efter alternativ för honom att ha på fötterna nu till hösten. :)

Han har ju ganska knubbiga fötter å behöver dojjor som är rymliga på höjden.

Har hittills fastnat för dessa...

Kavat-sneakers eller Pax-dojjor?