Nu känner jag mej stressad över att jag ligger på soffa å försöker vila också?!
Kanske ska ta tag i det där med terapi...?

Är ganska tom å trött.

Knäckt över hur dåligt det gått med skrivandet i dag, trots att jag verkligen suttit konstant framför datorn hela dagen. :(

Hoppas det lossnar i morron, för nästa söndag ska alla sju uppgifterna vara klara.

Gaaaah.

I morron bara måste jag vakna på min positiva sida, för jag pallar inte med fler sånna här dystra dagar.

Enough is enough, helt enkelt.

Nya tag i morron. :)

Ett matmagasin.
En latte.
Ice age 2.
Å en trött pojke på armen.

Bort, bort, allt negativt! :)

Leo har bäddat ner sej på favoritstället(framför tv:n) å Viggo ägnar sej åt sin nya hobby, nämligen att rita. :)

Hann inte mer än komma innanför dörren med barn å matkassar innan Leo ställde sej å kissade på en pall på Viggos rum.

Innan jag ens hunnit torka upp hade Viggo hällt ut en flaska vatten på samma golv.

Gah, liksom, är det konstigt att man inte hinner andas?

Nu har lugnet lagt sej någorlunda å jag har precis avslutat en efterlängtat samtal.

Min LIA-plats är klar.

Jag får va alla sex veckorna på en daglig verksamhet för personer med minnesproblematik i stan. :D

Hurra, hurra, hurra! :D

En tygnd som lyfts från axlarna i allafall.

Nu måste jag bara ansöka om tjänstledigt också, sen är hela den biten löst. :D

Nu ska jag förbereda middagens pulled pork, å alla dess tillbehör. :)

Vi hörs senare! :)

Försökte muntra upp mej med en dusch å snygga sockar.
Gick väl inget vidare.
Kämpar på å testar lite matshopping i samma syfte!

Suck alltså.

Jag har ungefär alla negativa känslor man kan ha just nu.

Känner mej stressad, misslyckad, omotiverad, orolig, arg å ledsen.

Känns som jag är världens sämsta mamma, världens sämsta undersköterska å student å framför allt världshistoriens sämsta fru.

Har tagit på mej väldigt mycket med både jobb å studier mitt i småbarnskaoset, det är jag väl medveten om, men självförverkligandet det innebär både ge mej mer tillfredsställelse tycker jag.

Just nu känns det som jag inte orkar någonting. Jag vill mest bara ge upp å lägga mej å sova fram till sommaren.

Är så ledsen för Leo's situation på förskolan å i dag gick det upp för mej att Viggo's absoluta favorit bland kompisarna är född 07 å inte 08 som Viggo så de kommer inte följas åt så som jag hoppats. :(

Jag har liksom ingen gundstyrka kvar utan minsta lilla påverkar mej så in i norden.

Nederlag i skolan å bråk med barnen å mannen.

Håller på å bli tokig.

Jag måste göra nått.

Vad som helst.

Hitta en lösning.

Å orka kämpa.

Är helt klart att man kan göra långkok mii i veckan. :)

Tjugo i sex steg barnen upp.

Kollade på en film i sängen, under konstant tjatande om frukost från Viggo sida.

När det väl var dags för å äta var Viggo inne i nån ilska över en försvunnen känguru.

Jag vägrar hjälpa honom att leta innan han ens försökt själv, å verkligen inte när han skriker.

Förbannat drygt men gnäll.

Tack å lov är vi uppe i god tid i dag, så förhoppningsvis har jag fårr barnen till dagis om en halvtimme. :D

Känner mej väldrigt omotiverad till å plugga i dag. Är fruktansväst bitter över mitt G. FAN!'

Måste lösa sej med praktiken i dag med, annars är det kört. :(

Jag ska testa å få tag på de ansvariga för den dagliga verksamheten för de demenssjuka som fortfarande bor hemma, kunde kanske va något? :)

Nu ska jag kriga med Leo om kläderna, å så måste jag skaffa knapplås-kod till telefonen, för den lilla spjuvern kom precis med min lur i högsta hugg å har påvägen ut till mej lyckats radera flertalet appar.

Man har å göra, det kan ingen säga annat! :)