Lisoballs blogg! - En ärlig verklighet-Ett vanligt liv!

Inlägg publicerade under kategorin Helt ärligt

Av Lisa - 3 februari 2016 11:32

  Jaha.

Jag har ju svamlat en massa här om "min plan för mej själv" inför det kommande nya året.

(att det redan gått en månad? det har jag nog knappt insett förrän nu..!)

 

I vilket fall.

Redan långt innan Viggo ens börjat växa i min mage lovade jag mej själv att jag aldrig skulle bli en sån där mamma som skulle låta mej själv förfalla.

Förbli klagandes överviktig, inte sminka mej å leva mitt liv i mjukisbyxor.

 

Livet ville mej en anigens annorlunda.

Kan väl knappast skylla mitt föräldraskap på hela förfallet(även om två graviditeter av frosseri å sex år av vaknätter förståss satt sina spår) utan det är väl snarare mitt deperimerade tillstånd som haft mest påverkan på mitt fysiska å ytliga jag.

Jag har inte mått särskilt bra på länge å det har synts.

Någonstans i all ångest har jag både prioriterat bort mej själv omedvetet å som straff för jag inte har fungerat som "jag borde".

 

Träningen har jag tack å lov hittat fram till under de senaste åren, men övriga mej, not-so-prio ännu.

 

Jag har ju sannerligen inte valt ett välbetalt yrke å det tar alltid emot att lägga pengar på mej själv när någon annan behöver något mer, men det är snarare tid än pengar jag är snål mot mej själv med.

 

Nu ska det dock till en förändring.

Jag mår bättre.

Å jag förtjänar att göra det.

Å jag förtjänar att visa hur bra jag faktiskt mår.

 

Så rent praktiskt har jag följande plan:

  • Jag har öppnat ett sparkonto där jag sätter in 300 kronor i månaden som SKA läggas på mej själv. Klipptid, finkläder eller annat in kategori "lyx".
  • Piff i vardagen ska prioriteras. Smink, hårband å nagellack. Smycken eller någon annan detalj för å väga upp "mjukisbxor" å foppatofflor på jobbet.
  • Träningen ska forstätta ha hög prio, både för fysikens skulle, men mest för hur bra jag alltid mår efter ett pass.

Det må låta en anigens banalt, men jag har att mej själv sist så himla, himla länge att jag måste planera i detalj för att få till en positiv förändring.

 

2016 blir året det händer.

För det är jag värd nu!

 

ANNONS
Av Lisa - 1 februari 2016 18:19

Lämnade in min telefon för felsök i dag.

 

Håller tummarna att den är lättlagad å snart tillbaka i min ägo.

Tro det eller ej, men jag överlever utan både social medier å bloggen under dagtid å när jag inte är hemma, men allt annat, å då framför allt min bank-app är det en anigens mer nervigt att inte ha tillgängligt fort....

Dessutom insåg jag just att jag bara har en massa gamla nummer i i telefonboken som var sparad i mitt sim, så de som jag använder i nutid är ju lagrade i telefonen. :(


Måndag jag å jag å Leo är hemma själva.

Han har bädda ner sej under ett täcke på en dyna i vardagsrummet å kolla mario-filmer på youtube medan jag bloggar lite från datorn här.


Ska snart masa mej ner i duschen(nix, inte frisk nog för träning. :() men först måste jag ju knåpa ner ett par rader till er. :D


Tanken slog mej just hur bra jag mår.

Måndagar har varit så tunga, å vardagen i stort för den delen, men nu finns det ork efter jobbet å allt motstånd jag har känt som gjort allt så tungt är praktiskt taget helt borta.

Att jag skule svara så himla, himla bra på medicinen, vem kunde tro det?

Jag har sagt det innan, men det tål å sägas igen: jag känner mej som jag igen.

Å det bir mer å mer uppenbart hur länge sen det faktiskt var jag kände mej såhär "vanlig".

Ingen anledning att va bitter över slösad tid dock, men blicka framåt, det är det sannerligen lönt å göra nuförtiden. :D


Jag har som jag tidigare svamlat om en plan för mej själv för 2016 på det mera ytliga å materiella planet, men det får ni vänta ännu ett par dagar att läsa detaljerna om tänker jag. :)


I vilket fall.

Hej på er därute. (besöksrekord hela helgen för övrigt. <3)   

Lämna gärna en liten rad i förbifarten så lovar jag att uppdatera er med allt jag planerar så fort jag har mera tid. :)





ANNONS
Av Lisa - 25 januari 2016 18:20

En tillstymmelse av måndagsångesten jag levt med hela hösten gör sej påmind.

Jag kan fortfarande inte äta ordentligt å både vill å måste göra grejer som inte riktigt hinns med.

Har svårt å fokusera å stressen har tagit över en aning.
Känner mej orolig å kan inte avsluta någonting.


Hade behövt lite träning för å fokusera men har varken kroppen eller tiden på min sida där å testar med en varm dusch i stället.

Ett djupt andetag å återta kontrollen.
Lättare än nånsin men ändå svårt än.

Av Lisa - 15 januari 2016 07:22

Här är läget under kontroll än så länge.
Barn är påklädda å matade å vi hinner till å med sitta ner lite innan det är dags å åka. ;)

(Rynkorna runt ögonen forsätter föröka sej för varje dag som går. :(
I år bli jag 31, men vill verkligen inte bli gammal!)

Fredag i dag.
Som innebär att jag inom några timmar tagit mej igenom en full arbetsvecka. Å det utan att känna total utmattning. Nu har jag haft lyxen att slippa alla hämtningar å lämningar å sånt, men ändå. ;)

Har troligtvis medicinen å tacka för det med.
På tal om det har jag telefontid med doktorn i dag, å som det känns just nu kan just det här med medicinering va det bästa jag gjort! :D
Det är svårt å beskriva, men för första gången på nästan 10 år känner jag mej som jag.
Det handlar inte om avtrubbning eller nerdrogning utan mer om ett (kemiskt) lugn jag inte lyckats uppbringa utan hjälp.

I vilket fall.

Fredag.
Alltid skönt å faktiskt ännu lite skönare när veckan har varit bra! ;)

Vi har en fullplanerad helg som ska inledas med lite löpning(längtar!) å middag enligt fredagskonceptet! ;)

Vi hörs sen!
Kram å hej! ;)

Av Lisa - 29 december 2015 21:22

Det behövdes uppenbarligen inte mer än en ynka arbetsdag innan stress å ångest å otillräckligheten gjorde sej påmind.
Att det ska kännas så svårt att få tiden å räcka till..?
Synd att lyxhustru inte är ett alternativ i vår familj, för jag hade sannerligen kommit mera till min rätt som hemmafru. :P

Skämtåsido.
Jag var allt annat än på topp.
Trött å lipig å allt det där ni vet.
Sen åt jag pizza(tycker knapp om det, men pallade bara inte laga mat!), spelade supermario i två timmar å sen sparkade jag(eller kanske Stina) mej själv där bak å drog en liten runda till Motiva å tog mej ett löp.
;)

Å nu känner jag mej betydligt piggare å gladare! ;)



I morron är det jag som tränar å sen äter middag direkt(utnyttja jullovslyxen ni vet. :P) å då kanske jag kan slippa ge efter för ångesten! :D
(Inte för att den var extrem eller så, men ändå, den var där! :))


Nu återstår det å se om jag spelar lite mario till (medan Martin spelar FIFA, fina julklappar våra barn fick, tycker ni inte? :P) eller om vi ska se vidare på SoA innan bädden kallar! ;)

Kram på er nu.
Å natti natti! ;)

Av Lisa - 23 december 2015 20:44

Jag vet inte om det är medicinen eller vad det är men jag känner mej faktiskt inte ett dugg julstressad såhär dan före dan.

Förra året var det så övermäktig med alla måsten att jag grät inombords när jag insåg hur bra jag har det å hur fint vårt firande var flera dagar efteråt.
Det kändes bara så sorgligt att jag inte kunnat känna glädje just i stunderna.
Jag vet inte om jag lyckas med det i morron heller, men jag har i vilket fall världens förutsättningar till å kunna känna harmoni denna julen. ;)

Julafton i morron alltså.
Är det inte helt sjukt galet hur fort det här året gick?

Nu ska jag rota fram en vinslurk till sen blir det en tidig kväll, för känner jag min jultaggade å morronpigga familj rätt kommer här vaknas i ottan i morron. :)

God jul det önskar jag först i morron såklart, men gonatt säger jag nu. <3

Av Lisa - 15 december 2015 22:38

Man kan säg som så att jag tog mej ett bakslag å att orken försvann där efter...

Ny dag i morron.
Att göra rätt på! ;)

Av Lisa - 15 december 2015 15:43

Varför finns inte sånna här tröjor till vuxna för? ;)

( http://www.kappahl.com/sv-SE/kappahl/kids/alla-barnplagg/321737/ )

Jag kan ju knappt kommunicera utan emojis(saknar det så här på bloggen!) som den sms-nörd jag är å hade gladeligen tagit på mej en tröja med emojis(som ni vet! :P)

Anyway.
Här sitter vi å vrålglor på våra skärmar jag å barnen.
De har en liten lego-paus å Viggo ser på julkalendern! ;)

Den må va utskälld å hatad å "inte som vanligt" men Viggo älskar den å jag gillar med det jag hör. ;)


Jag sitter här å funderar lite på hur snabbt dagen gick å på att min eviga tungsinthet faktiskt har lättat.
Jag känner igen mej själv, den gamla Lisa som jag var för typ tio år sen.
Som vill göra saker å ser positivt på det mesta.

Tänk vad onödigt länge jag inte mått mitt bästa?
Det är inte så att det varit katastrof under tio år, jag har mått bra också, det har jag verkligen.
Men i perioder å i synnerhet de senaste åren har jag tagit på mej för mycket å inte haft någon ork kvar till vettiga å roliga saker å framför allt de senaste månaderna har ju ångesten tagit över som de flesta av er vet.

Men nu som sagt.
Känns det lättare.
Jag vågar hoppas lite på att medicinen hjälper mej att få den där extra sparken att orka å kunna förvalta alla verktyg jag egentligen har att tillgå.
Å att jag kanske får må mer bra än dåligt framöver.

Alla får tycka vad de vill å det är säkerligen olika, men för mej var medicinering en bra idé å en magisk hjälp vad det verkar so far.
(Blygsam optimism är bättre än besvikelse dock. ;P)

Nu ska jag ordna i hop lite mat här innan vi ska till förskolan å kolla på vår tärn-gosse! ;)

Kram å tack för ni läser(å skriver en kommentar eller två?! :P) <3


Kolla gärna in till mej på lisoball.se där denna blogg ligger numera!

GILLA PÅ FACEBOOK

 

Matbloggstoppen

 

Mina pojkar.

   

Min älskade man.

       Min Martin.   

Mina älskade barn.

Leo 

 

Viggo 

 

 

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2016
>>>

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Lisoballs blogg! - En ärlig verklighet-Ett vanligt liv! med Blogkeen
Följ Lisoballs blogg! - En ärlig verklighet-Ett vanligt liv! med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se