Lisoballs blogg! - En ärlig verklighet-Ett vanligt liv!

Inlägg publicerade under kategorin Ångesten å känslokaoset

Av Lisa - 9 december 2015 15:21

Inte mindre än två tidsinställda inlägg har jag bjudit
på denna onsdag.
Hoppas ni gillar! ;)


Jag har en rätt vidrig dag faktiskt.
Medicinpåverkan(började med en hel tablett i går som sagt!) eller bara dåligt humör, men jag känner mej med irriterad.
Noll tålamod å har fått behärska mej rejält för att inte snäsa å va otrevlig hela dagen.

Tur jag inte ska i väg på något i kväll å att jag är ledig i morron i fall det dåliga humöret skulle hänga i...


Nu ska jag vila en stund innan det är dags för matlagning å övriga vardagsbestyr här.


Kram å hej! ;)

Av Lisa - 7 december 2015 17:19

Längtar tills dessa slår ut...! ;)

Har precis vinkat av Martin å Viggo till pingisen å pustar ett par sekunder efter "matlagning"(falukorv å pasta å omelett, så lagat å lagat vet jag inte. :P).


Måndagar ja.
De har inneburit ångest å olust i jag vet inte hur många veckor tillbaka.
Förra måndagen var jag avtrubbad å drogad så då var det lugnt å i dag känns det faktiskt också okej.
I kväll är sista gången med en halv tablett å from å med i morron ska jag öka till en om dagen.
Analysen so far är ju då den där drogade känslan de första dagarna å total aptitförlust å muntorrhet efter det. Sen kom jag på att det inte var krav på å ta tabletten på morronen å bytte tid till kvällen å har nu eventuella biverkningar på natten i stället.
Något mentalt sammanbrott å mer ångest har det dock inte varit tal om ur mina tio dagar med medicinen å jag håller mina tummar för att just den biverkning inte drabbar mej under kommande veckor.

Jag vill inte ropa hej ännu, men jag är hoppfull inför hur jag faktiskt kan bli hjälpt rejält på kemisk väg. :D

Det här ljuset från Lagerhaus kan varmt rekommenderas, likaså Ikeas i "lite finare glasburk" som heter Lugga av budget-varianterna av doftljus.

Vilka sorter gillar ni?
Mitt förråd börjar sina här å jag vill gärna ha tips om vilka jag ska spana efter framöver? ;)

Annars sitter jag här å sörjer Downtown Abbey. Jag är ju inte så bra på att avsluta serier(vad drog jag ut på sista Dexter-avsnittet, 1 år..?!) å söker med ljus å lykta efter en serie av lika hög kvalité som kan hålla min sorg nere fram tills det kommer nya GoT-avsnitt.

Så sitter ni inne med världens bästa serie-tips snälla dela med er..? :)


Nu ska jag stoppa undan min telefon å tvinga Leo att spela lite spel med mej här. ;)

Sen ska jag fixa resterande av veckans tidsinställda inlägg å dejta löpbandet sen vid åtta. ;)

Vi hörs!
Kram å hej!

Av Lisa - 1 december 2015 20:42

Ful-enen är pimpad.

Med en mer blå slinga än vad bilden visar som jag roffade åt mej hemma hos mamma.
Inte så jättemycket snyggare kanske.
Men det får duga. :P

Först bara måste jag älta av mej lite medicin-tankar.
Började med mina tabletter(mot nedstämdhet då alltså...!) i lördags.
En halv tablett nu från start å jag är som jag varit inne på innan beredd på å krascha å deppa i hop totalt innan det "ska vända" å få mitt psyke stabilare å förhoppningsvis dämpa min ångest(å den bästa av världar utrota det sistnämnda! :)).
Jag känner mej inte ryckigare i humöret eller mer nedstämd än.
Inte alls.
Men däremot har jag både dag å i går haft känsla av att "va drogad". En känsla som närmst beskrivs som en bakfylla eller trötthet efter en magsjuka(hos barnen med måååånga vaknätter!).
Jag känner mej okoncentrerad å får anstränga mej för å inte sitta å stirra blint framför mej..
Okej, det var liiiite överdrivet, men ni fattar kanske hur jag menar?

Jag avskyr å förlora kontrollen(vägrade ju lustgas när barnen föddes av den anledningen för tusan! :P) så den här upplevelsen av att va "trög" är sjukt obehaglig.

Å såklart tvivlar jag.
Tänker är det värt det?
Ska jag va sån här jämt om jag äter medicinen?
Behöver jag verkligen?
Är det så farligt?
Om jag kanske kunde...?


Sen tänker jag på att min doktor sa att om jag inte behöver medicinera så känner jag ingenting alls.
Å det gör jag, om än obehag än så länge.
Så.
Jag forsätter kriga. Å hoppas.

Å faktiskt tror jag att jag är lite normalare i huvudet nu i kväll...?
*håller tummarna*

Så nu fick jag ur mej det.
Nog för denna gången då.
Men räkna med mer tjat framöver. ;P

Tycker det vad en aningens dålig respons på mitt tidsinställda inlägg i dag.

Så jag frågar igen. :)

Vad äter man på Väla/i Helsingborg?


Annars då?

Jo. Vi har tränat i kväll jag å Stina.
På gymmet i stan. Box-pass.
Riktgt kul.
Men så hiiiiiimla svååååårt.
Fast det var ju bara andra gången jag testade trots allt. ;)

Nu ska jag fortsätta med Ernst julavsnitt(finns på play!) här, så vi är i fatt lagom till torsdag när det är dags för nya de avsnitten! ;)

Vi hörs i morron.
Kram å hej på er! ;)

Av Lisa - 1 december 2015 07:15

Första december i dag.
Är det klokt?!

En cranberry-lotion gömde sej i min första lucka! :D


Ja, gomorron på er! ;)
Har sovit hyfsat bra måste jag säga, framför allt somnade jag bara kort efter att jag lagt mej å det får man va glad över! ;)
Att jag ändå är hopplöst trött å mest ville ligga kvar när klockan ringde, det får jag försöka jobba bort om jag inte vill bli helt uttråkad på livet...! ;)

Annars är tankarna här mest upptagna av medicin-ält. Kommer det hjälpa? När i så fall? Kommer jag märka det? Är jag förändrad? Kommer jag krascha å må sämre? Osv. Osv. Osv.

Jag har lite bråttom som ni hör, men jag vill så gärna veta.
Hur osunt det än må vara att äldsta i hjäl sej på vägen till målet. :P

Glada nyheter i dagens tidning i dag.
Ett sista avsnitt.
Å ett julavsnitt(som jag inte var säker på) kvar innan jag måste säga farväl till familjen Crawley å alla andra på Downtown för alltid.
Hatar när serier är slut. Men som sagt. Ett julavsnitt säger man inte nej till! :)


Nu önskar jag er en bra dag.
Så hörs vi senare! ;)

Kram å hej! ;)

Av Lisa - 30 november 2015 18:33

Som jag hatar att känna mej borttrubbad.
Måtte det inte va medicinen.
För det vill jag i-n-t-e uppnå, hellre ångest än att inte orka något alls...
Jag veeet att man behöver ge dem tid å verka.
Men jag är lite rädd(minst sagt!) för både det ena å det andra som jag tyvärr inte orkar resonera om nu.

I stället kränger jag kladdkaka(mmmm på en måndag..?!
:(), kollar ett varv på jul med Ernst å stryker ett stort streck över denna dagen...!

Av Lisa - 28 november 2015 09:30

Nu har jag masat mej upp här.
Myser framför Nyhetsmorgon å dricker kardemumma-kaffe! ;)

Har tagit min första tablett i dag på morronen å hoppas invänjningsperioden ska gå smidigt å den positiva effekten ska kicka in fooort! ;)
(Att jag mest är livrädd för den där start-kraschen å att alla känslor ska bli avtrubbade kan vi prata om en annan dag..!)

Ni vet ju att jag brukar hylla www.apotea.se
Deras priser å snabba leveranstid.
Nu var det första gången jag beställde receptbelagd medicin men det gick lika smidigt det(med bank-id) å servicen kändes verkligen toppen när en handskriven lapp följde med medicinen. ;)

Det hade jag inte räknat med så jag blev väldigt positivt överraskad! ;)



Lördag i dag å vi skulle egentligen besökt Martins pappa men det är inställt så kvällen spenderas här på hemmaplan i stället.

Vi har mest små-plocks-planer.
Jag ska lördagsträna lite med Stina å så måste jag handla lite organiserat(Bregott är slut liksom?! Ingen ordning alls! :P) å kanske baka årets första julgodis? ;)


Ha en bra dag hörrni så hörs vi om en stund. ;)

Av Lisa - 27 november 2015 14:45



Jaha.
Läkarbesöket då.

Jag gick dit.
Förklarade att jag inte klarar att vända mitt psyke åt rätt håll ensam.
Fick remiss till psykolog.
Å sa som det var: "att helst vill jag ha medicin."

Min doktor jublade nästan faktiskt, menade att så många är rädda bara medicinering kommer på tal men att hon verkligen trodde jag kunde få hjälp på traven genom att just medicinera.

Så medicin fick jag.
Ssri, antidepressiva eller "uppiggande",
kalla det vad ni vill.
Psykpiller.

Som sagt.
Jag ville verkligen ha medicin själv.

Men.
Jag har legat sömnlös å funderat på det hela natten.

Medicin liksom..?!



 

Jag är ju en sucker för Quick-fix's å kanske är det dumt å ta denna "genvägen" när det finns andra vägar å gå..?
Kan jag, kanske ändå klara det här bara jag skärper mej?


Fast samtidigt har jag redan slösat för mycket tid.
Barnen är bara små nu så egentligen har jag inte någon till alls över att inte må mitt bästa på.
Å om jag får en kemisk skjuts kanske jag orkar jobba med mej själv, med alla verktyg jag faktiskt har å kan hantera å går till "botten med problemen"?

Det är ett svårt beslut ändå.
Det blir så definitivt "att man inte är som alla andra" om man medicinerar mot psykiska problem.

Jag vet att många med mej lider av utmattning å ångest å att det är helt okej.
Å jag har varit öppen med hur jag mår här å inför alla er som faktiskt tittar inom här dagligen.

Men.



Jag skäms ändå.

Extremt mycket.

Å den allra största skammen ligger i att jag gjort mej själv "sjuk".

Utan att egentligen ha en legitim "orsak" så jag jag låtit livet köra slut på mej.

Kanske om jag valt å prioriterat annorlunda så hade min familj sluppit lida så länge?


Så är läget för tillfället.

Jag ska ge medicin en chans å ett försök.

Övertala mej själv att jag är värd det.

Å hoppas det hjälper.



Å sen tar vi helg å struntar i hjärnspökena en stund! ;)





Av Lisa - 26 november 2015 08:30

En liten sovmorron å Viggo är lämnad i skolan.
Dricker en kopp kardemumma-kaffe i väntan på att brödet ska bli klart.

Bästa jultraditionen.
Lägga 1 tsk (mortlad!) kardemumma tillsammans med kaffepulvret när man brygger! ;)
Testa det, blir så gott! ;)

Jag hoppas kunna plocka upp denna nya tidningen senare i kväll sen.
Jag älskar ju mat-tidningar som ni vet, men AlltOmMat är den jag prenumererar på å använder mest recept ur! ;)
(Matmagasinet är med bra, de andra är mest snygga! ;))

Just nu är jag mest orolig å rastlös.
Jag har investerat så himla mycket mod genom att ens gå å ta prover vid första tillfället å jag vill inte gå från sjukhuset i dag å känna mej bortom hjälp.
Att jag ska behöva slösa bort min tid med att må dåligt å att det enda jag kan göra är å fortsätta kämpa på egen hand...
Det är inte rätt att inte kunna hantera sej själv. Det är vad min hjärna säger åt mej, å det är hela tiden det bemötandet jag förväntar mej av andra, men förhoppningsvis vet min doktor bättre..
Som sagt.
Håll tummarna för mej.


Kolla gärna in till mej på lisoball.se där denna blogg ligger numera!

GILLA PÅ FACEBOOK

 

Matbloggstoppen

 

Mina pojkar.

   

Min älskade man.

       Min Martin.   

Mina älskade barn.

Leo 

 

Viggo 

 

 

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2016
>>>

Tidigare år

Kategorier

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Besöksstatistik


Skapa flashcards