Jag spelar Uno med Leo.
Han frågar: "mamma hur många kort har du?"
"TRE" svarar jag.
Då lägger han ett +2 kort å säger:
"Ha ha, nu har du 5!"

Dessutom är det alltid han som delar ut korten å har stenkoll på hur många han gett till var å en. :)

Ungen är bara några månader äldre än fyra år men han har koll på sin matte skulle jag vilja påstå! :)

<3

(Obs! Jag kunde tydligen inte räkna å skrev fel först. Poängen blir lite klarare med rätt siffra på rätt plats. :P)

Leo har tagit sitt livs första simmärken.
Å Viggo har utökat sin samling med ytterligare två å bevisat att han behärskar livräddning! :)
Så himla duktiga ungar vi har. <3

Äntligen kom de då hem våra pojkar.
Med simmärken, Disney-svärd, ny mössa å glädje! :)
Underbart å galet det där hur man kan sakna dem så efter bara en natt. :)
Resten av den här dagen ska vi bara ta det lugnt.
Spela spel, umgås å äta hemmagjord pizza! :)

Å så ska jag försöka beställa nya badbyxor till boysen.
Viggos är fullkomligt utslitna å vi ska ju bada en massa nästa helg också så nya behövs verkligen! :)

Hörs lite senare mina vänner. :)
Hej så länge! ;)

Jojjomen.
Blodsockerfall a la Leo.
Han är ledsen.
Ulkar eller kräks.
Är hungrig å äter å dricker lite sen somnar han en stund.

Sen vaknar han å förhoppningsvis sitt vanliga pigga jag igen.
<3

Jag har lärt mej å känna igen det å vet vid det här laget när det är läge att va hemma å ta en vilodag.

Det hade varit lite smått spännande å mäta hans blodsocker i dessa lägen.
För det har vi aldrig gjort.
Däremot har jag back in the days, när det här hände oftare, fått besked från barnmottagningen att det inte är något att oroa sej för(fast det gör man ju ändå).

Vi får ta det för vad det är å va glada över att det var bra länge sen sist i allafall. :)

Barnen leker med lego på Viggos rum för glatta livet.
Det gör dom ofta å jag blir alldeles varm i bröstet när jag lyssnar på dem å tänker på vilken glädje de har har av varandra.
(Ska vi sätta tusen spänn på att de slåss inom 1 minut nu för jag skrev så?! :P)
För tillfället ska de fortsätta bo ihop när dom är vuxna också å ha en massa djur å äta "sockerflingor" varje dag. :P

Själv har jag faktiskt hivat mej på sängen för å vila en stund innan middagen ska lagas.
Det blir falska Wallenbergare i dag å jag hoppas de blir så goda som jag tänker mej.
Har nämligen längtat efter just Wallenbergare sen jag åt det till lunch på Ronneby brunn för evigheter sen. :)
Till biffarna blir det potatismos å gröna ärtor. :)
Jo, ibland äter jag faktiskt potatis, även om det är ruggigt sällan. :P

Det kan bli lite kaosartat just runt middagen i dag.
Jag tackade ja till å ta en återbudstid på skolan för utvecklingssamtal med en av Viggos pedagoger kvart i fem.
Martin high-fivear jag med i dörren men frågan är om inte jag å barnen får äta innan honom i dag?
För vid sex sen kommer Martins pappa hit på försenad farsdagsfika så det kan bli lite tajt om vi äter efter samtalet.
Min träning får jag skippa just i dag å spara gym-comebacken till nästa vecka...

Logistik å vardagspussel alltså.
När får man i hop allt egentligen?
:)

Fjärde pusslet på rad! :)

Helt själv gör han dem med aldrig sinande tålamod.
50-bitars utan att ens titta på bilden.
Jag är helt galet impad!! :)

Försöker förklara för Viggo om människors lika värde.
Om politik å om religon.

När jag pausar säger han:
"Mamma jag tror på en Gud.
Jag tror på Tor.
Jag tror han var den första människan."

Jojjomensan!
Så så var det med det! :)

För det första.
Tusen tack för alla er svar om hur ni gör kring maten med era barn.
Mycket spännande med er input! :)

Här slutade det med 1-0 till föräldrarna då Viggo insåg att han visst tycker om hamburgare å åt! :)

Här ligger jag nu med spinning-stumma ben å njuter. :)
Jag må hata spinning, men det är f*n så skönt när det är över.
Å jo, jag älskar att träna.
:)

I morron börjar jag fyra.
Mormorn hade tid å barnvakta så Leo blir helt ledig å Viggo ska bara till skolan. :)
Jag tänker låtsas att jag är ledig jag med. :)
Vad vi ska hitta på är inte bestämt, men nått ska vi nog finna. :P

Nu säger jag gonatt så ses vi morrn igen.
Kram å sov så gott! :)

6-åringen tvärvägrar att äta middagen som serveras.

Han är extremt kräsen å tjurig med mat den där.
(å har alltid varit. å ja, det är till stor del vårt fel..)

Jag var själv likadan fram till jag var över tjugo.
Å jag ver att det förändras å jag vet också att oavsett hur kräsen jag var som barn fick jag ett matarv med mej.

Men jag vet ändå inte vad jag ska göra just i stunden..

Tvinga honom till bordet?
Låta honom va hungrig?
Servera annan mat å vänta ut hans matmognad?

Någon annan som har eller har haft samma problem?