På lördag är Viggo redan hela fyra veckor.
Har inte lämnat honom sen han föddes.
Okej, familjen har kelat med honom å så, men jag har alltid varit i närheten.
Kanske borde jag vara i från honom en timme eller så snart, men jag vill inte. Jag är rädd, vet egentligen inte för vad, men bara tanken på att vara på en annan plats än vad han är känns så obehagligt.
Vi hör ju i hop nu, han å jag. Tänk om nått händer mej eller honom under den tiden..?
Är säkert extra nervös eftersom allt var så jobbigt i början, på BB, jag höll mej undan å vågade knappt försöka kela med honom, å martin tog liksom över...
Nu är det annorlunda.
Är säker på att det är min son, å kommer alltid å vara det liksom.
Har känts så overkligt å ogreppbart, men nu är det självklart...
Samtidigt känns allt så förvirrande, det är verkligen inte lätt det här, känner mej så glad å i nästan sekund värdelös å inkompetent...
Usch, vad flummigt detta blev, skrev bara ner allt direkt från huvudet...
ida
18 mars 2008 12:45
Åhhh känner så väl igen mig! Har och håller Wictor mig nära. Tycker det är jobbigt att lämna på dagis! Fast att jag ibland känner att jag inte orkar! Tror att det är bra att lämna bort. Men att man till en början bara åker och handla själv, det är guld värt!!!
Första gången vi lämnade Wictor över nattan var han 5 måander, gud vad vi längtade men skönt var det!
kram
http://www.idus.bloggagratis.se
Mia från familjeliv
18 mars 2008 12:52
Jag tycker inte du ska känna dig stressad över att lämna bort Viggo. Gör de när du känner dig redo istället.
De tog tid för mig innan jag kände mig redo att lämna bort Melinda. Hon var ett halvår då mormor fick passa henne medans vi gick på bio.
Ha en bra dga o glad påsk! Kram
Kisse
18 mars 2008 13:28
Det är ingen bråtska att lämna ifrån dig Viggo, speciellt om du inte känner för det. Vänta istället tills du känner dig redo när du skulle tycka att det vore skönt att vara "ledig" för en stund. första gången jag lämna filip hade jag nästan dåligt samvete över hur skönt jag tyckte det var att vara ifrån honom men det var ju faktiskt det, jätte skönt man kan inte bara vara mamma hela tiden jag måste vara bara jag ibland åxå och det behöver du åxå. Men stressa inte då kommer viggo känna av din nervositet och bli orolig lämna honom när du känner dig trygg med att lämna bort honom.
http://kissegirl.bloggagratis.se
Hanna
18 mars 2008 14:27
Precis så känner jag med, visst kan jag lämna honom men då ska det vara med maken eller ja min egna mamma. Nån annan lämnar jag honom inte till.
Kan inte beskriva känslan, det är mer rör inte min unge, han är MIN :)
http://linnea05-elias07.babyblogg.se
Sara
18 mars 2008 15:00
Kommer precis ihåg första gången jag var ifrån Ella, jag var och handlade, tror hon var någon vecka och det kändes som om hela affären undrade vad jag gjorde där UTAN mitt barn. Fast det behöver man inte heller ha dåligt samvete för. Fast som alla andra skriver så känner man bäst själv när man är redo.