Här händer inte mycket nytt.

Eller jo, jag har faktiskt varit å jobbat i kväll.

Inte i närheten av så roligt som på gamla jobbet. Trist å tyvärr.

Viggo är fortfarande dålig.

Mitt öra gör ont å mina mediciner gör mej illamående å trött.

Så tråkigt å uttjatat.

Jag längtar efter matlust, energi å passion.

Efter min pigga pratglada pojke som vill leka.

Efter ro i kroppen å arbetsglädje.

Efter min hörsel å efter en riktig vardag.

På nått vis ska jag hitta tillbaka till allt det där.

Jag måste.

Jag vill.

Låt min fina pojke bli frisk nu.

Snälla?

Gullunge!  

En ganska lång stund har vi varit utenu på förmiddagen.

Viggo låg som synes nerbäddad i en solstol medan Leo fortsatte sin operation-vattna-ihjäl-dillen å skrattade så han kiknade på studsmattan.

Skönt å få lite luft å skönt att åtminstone en av två ungar är pigg å glad.

Fick tag på barnmottagningen som sa att det är lugnt så länge Viggo dricker å att följdsjukdomar på Scharlakansfeber fick man bara förr i tiden.

Då får vi väl lita på det så å fortsätta truga i dricka.

Snart kommer Martin hem för å dra sitt strå till vab-stacken, så jag i allafall kan jobba de pass jag har kvar denna veckan.

Barnen är alltid viktigast, men allt vabbande börjar stressa mej.

Tre veckor har vi hållt på...

Viggo har ovanpå allt annat gråtit över sitt öra i natt.

Jojjomensan, det är helt sant!

Ska man skratta eller gråta liksom?

Usch. Man kan bli uttråkad för mindre.

Hoppas unna återkomma med nått roligare snart. Helst i går! :)

Sitter ensam kvar vid bordet.

Leo leker nånstans å Viggo vill absolut inte äta.

Det verkar bli en femte dag i sängen för hans del.

Han bara skriker å gråter att han har ont i magen å vill sova.

Jag vet inte vad jag ska göra med honom.

Han ser smalare ut än nånsin å jag är fortfarande orolig för den där magsmärtan.

Jag är så trött på å jaga sjukvård nu, mitt öra ger jag upp ett tag, det får va som det är, men Viggo alltså.

Att inte äta mer än en tallrik flingor på sex dagar det känns inte normalt? :(

Vi avvaktar å pytsar i dricka.

Å försöker se positivt å leta framsteg å ljusningar.

Mitt i all denna oro är det faktiskt äntligen dags för mej å få gå till jobbet lite.

Martin kommer hem å löser av mej vid lunch å är hemma i morron.

Det ska faktiskt bli skönt å gå dit innan jag glömmer allt.

Men det skär i hjärtat att lämna ett så sjukt barn å inte va där hos honom.

Sjuk-bloggen continues...

Har ni läst den här boken?

Jag känner mej precis så där bubblande å blixtrande arg som Billy i dag...

Ilskan har inte riktigt runnit av mej.

Är arg än alltså.

Men jag vet egentligen inte på vem eller vad?

Mej själv mest tror jag.

Dagens påhopp var trots omständigheterna en eyeopener.

Från å med nu ska jag bara se till å sköta det jag ansvarar för på allra bästa vis.

Det andra gör, det är deras ansvar.

Jag ska rota fram en gammal vän ur gömmorna å tänka om på allvar!

Jag kompade en stund på eftermiddagen i dag i hopp om att kunna klara av ytterligare ett läkarbesök innan jag skulle hämta grabbarna.

Blev en halvtimme sen till förskolan, men jag fick mitt ärende uträttat åtminstone.

Fick nya mediciner av en läkare som tyckte jag såg ut som sjutton år å hyllade mitt yrkesval å att jag fått två fina pojkar å mer där till på det max tio minuter långa besöket. :D

Jag hann även hämta ut medicinerna.

De tryckutjämnande pillerna nämde liksom apotekaren i förbifarten att man inte skulle kombinera med kaffe.

Say what?! Inget kaffe alls?

Jag var ju tvungen å gå till botten med det, hur black and white var det liksom?

Ska man behöva välja, ont i örat eller kaffe..?

Jag fick en utläggning i mummel-style, om nån en på miljonen som dött av koffeinförgiftning, å det räckte för å få mej å andas ut. :)

Mitt kaffe är heligt.

Efter mitt lilla utspel på förskolan fick jag veta att Viggo varit pigg å glad å kunnat hålla jämna steg med polarna i dag. :D

Leo hade varit trött å ledsen å lite i oform.

Hans mage reagerar stenhårt på nya penicillinet å det är så pass att Martin får vabba i morron så han får en vilodag till.

Sanslöst trist när vi trodde det var över med vabbande nu, men barnen kommer först!

Vi hoppas han är pigg å glad i morron, så att vår lilla glada kille kommer tillbaka nu snart.

Jag ska jobba förmiddag i morron jag.

Å sen ett varv på stan tillsammans med alla ny avlönade fredagsfirare.

Jag ska köpa presenter till Thea å Loke, Yankee Candles å blommor.

Viggo ska få följa med å välja sej sin penicillin-present med. :)

Sen väntar en ledig helg.

Plankstek å Per Morbegs-vin. (ett glas kan man ta väl, eller funkar inte de med medicinen..?)

Kalas å mys med vänner i Sölvesborg.

Plantering å trädgårdsfix.

Låter det inte ljuvligt så säg? :)

Kram på er nu!

En kollega påpekade i dag att jag borde tänka på hur jag tilltalar henne.

Å jo, det borde jag verkligen, mina tidigare upplevelser ska inte få förstöra på nya jobbet så är det.

Men jag har så svårt att hantera när alla har samma inställning till jobbet å proffsighet som jag har.

Jag skäms, men är samtidigt arg,å lovar att bättra mej!

Sladdade in på VC efter jobbet å fick nya mediciner.

Antibiotika å avsvällande tabletter.

Nu ska inflammation å smärta bort!

Fick uselt bemötande av en vikarie på förskolan å  reagerade med att dundrada in ganska agressivt där också å fårga vem som tagit hand om min son i dag egentligen...?!

Mycke märkligt beteende...

Hmmm...?!

Jag skyller på örat.

Nu ska nerverna lugnas med stekt fisk, spenat å besök av en syster! :)

Jag vet att det är så yrbota tråkigt å bara läsa om sjukdomar hit å dit.

Ni som tröttnat för länge sen kan sluta läsa nu.

Jag börjar nämligen på fullaste allvar tro att jag har nått otalt med en höger makt eller nått dit åt.

I natt klockan halv fyra vaknade jag nämligen av en olidlig smärta i örat.

Jag har så in i helvete ont att jag har lipat i en timme nu. :(

Jag hör ingenting å precis hela dagen har det ekat i örat.

Med facit i hand skulle jag inte gått å jobbat i dag, för nått bra jobb har det inte varit tal om.

Inte alls.

Leo är fortfarande inte bra han heller. Bara gråter å matvägrar.

Jag har ingen annan lösning än att vi får åka å sätta oss i det där väntrummet på Samariten i morron igen.

Halsprov, öronkoll, sänka you name it, allt ska de få göra för nu ska vi bli kvitt det här.

Till varje pris.

Mycket mer blir det inte härifrån i dag.

Hade jag ägt sömntabletter hade jag tagit dem å lagt mej nu, men i stället får jag nog vckert va vaken tills jag däckar. För å sova med den hä värken, det är snudd på omöjligt. :(

Det här måste va botten va?

För nu kan vi bara inte få fler sjukor....

Egentligen är det vansinne att inte sjukskriva sej när man mår som jag har mått i dag.

Men jag vet hur svårt det är å få tag på vikarier på helgen å nånstans inom mej besitter jag en arbetsmoral som inte är så sund i alla lägen.

Anyway, jobbat har jag gjort å jag har gjort det bra. :D

Nu är jag däremot ganska slut som människa.

Ska blaska av mej jobbdammet å sen krypa ner jämte min stora ljuvliga son där uppe i sängen.   

Han gör mej så stolt min Viggo, han är så omtänksam å observant.

I dag hade han målat en teckning hos mormor å morfar, som han ville jag skulle ta med till jobbet så mina gamlingar kunde få den. :D Så de skulle ha nått å titta på sa han.  

Ååååå mina underbara ungar! Som man saknar dem när man jobbar, å framför allt när man jobbar helgen av nån anledning...?!

Hoppas er lördag varit bra!

Kram..

Man kan leka å ha kul utomhus trots att hela trädgården är full av grenar. :)

I dag är jag alltså tillbaka på jobbet igen.

Inte precis just dock, då jag är hemma på timmar. :D

Ska tillbaka vid fyra igen å jobba kvällspass med.

I dag känns det helt okej med delad dag, är tyvärr inte i nått vidare skick så det var ganska skönt å ta sej hem å vila lite.

Envisa jäkla influensa, så trött jag är på skiten nu!

Martin å Viggo mötte mej i dörren för att sen köra till stan å Leo, han sover middag han.

Jag har faktiskt tagit med mej datorn till sängen jag å planerar att ligga här så länge jag kan å bara ta det lugnt.

Nu är väl inte just det där med å vila min starka sida kanske, men jag ska göra mitt bästa. :D

Jag börjar med å blunda lite i allafall. :D

Hoppas ni har det bra!

Kram å hej!