Leo är ganska enkel-spårig göllande kvällsläsning just nu.
Tredje kvällen i rad.
Kan den utantill sen innan.
Verkar ligga i mina barns gener att snöa in på den här boken! :)

"Du Viggo, jag vill nog ha kniv å gaffel med."

"Nu har du fått en sked, det får räcka med den!"

Att finna dessa godbitar i kylen!

Hej torsdags-ostbricka! :)

Nu slår jag i hop skolböckerna för denna veckan! :D

Alla uppgifter är inskickade å klara å jag kan hämta upp mina kottar från dagis en timme före utsatt tid. :)

Å i morron då är vi lediga!

När jag berättade det för Viggo i morse sa han: å då kan vi bara va hemma hela dan!

Är helt inne på hans linje där. Inga måsten. Bara mys!

Är så förbenat trött.

Känns som att jag knappt vaknat alls i dag å dessutom har jag huvudvärk. Tvi.

I helgen ska jag jobba, men på söndag börjar jag så sent som klockan två.

Har planer på å lägga mej tidigt å försöka sova lite mer än förra helgen.

Ska åtminstone inte sitta uppe till två å dricka irish coffes som sen håller mej vaken till fyra! :P

På måndag är det begravning i Jönköping. Å jag bävar.

Ursch vad det kommer bli tufft. Allra helst med tanke på min älskade lilla pappa som ska säga hejdå till sin far. Hua mej.

Annars är det ju Lucia i dag. Ingen av mina barn ska lussa på förskolan, å jag måste säga att det var en lättnad att slippa utsätta dem för att stå ute i 13 minus å huttra i morse.

Visst de hade varit gulliga, men det kommer fler år.

Hade lösa planer på å klä dem i tomtedräkter å dra på mej luciakronan i kväll å åka till mormorn å morfarn, men Martin ska ha bilen å klippa sej å jag är för bekväm för å gå upp i den här kylan så det får va.

Nu ska jag röjja undan lite i köket här. Sen blir det raka vägen till dagis.

Å håll tummarna för en trotsfri eftermiddag nu hörrni... Jag är för trött för å bråka! :D

Blev precis alldeles tårögd i bilen hem från dagis när jag började tänka på att den dagen Gustav å Elin får barn kommer det barnet bo i Kalmar.
Å jag kommer inte träffa mitt brors barn alls ofta.

Var kommer sånna tankar i från liksom?
Å hur känslig får man bli?

Det är inga barn på g än, så kanske man hinner övertala dem å flytta hem?

Det har varit en lång dag.

Plugg på förmiddagen.

Apt/julfest på jobb.(min julklapp blev väl inte omåttligt populär, men den jag fick var heller ingen höjdare, nån tvål+lotion som jag skänkte till jobbet. :P)

Å så en hel massa bråk å tjabb efter det.

Ska bädda ner mej i det närmsta å försöka ladda upp med energi inför morrondagens pugg-maraton.

Det sista för i år(i yh-kursen åtminstone..)

Kram å gonatt!

Max tre minuter efter jag postat förra inlägget blev det: not so gulligt enymore, om vi säger så. :(

Det var förvisso ganska lugnt under julkalendern men efter det gick det utför med barn som skrek, tjabbade å sprang runt, en pappa som var mer än förbannad på en skruv å sen jag mitt i kaosen, vansinning å dödstrött.

No so gulligt nej!

Gah.

Ibland vill man bara gråta alltså.

Slutar barn nånsin å trotsa eller är det såhär år ut å år in?

Viggo blir bara värre å värre med åren å om Leo's trots ska eskalera i samma takt vet jag inte hur jag ska överleva.

Trots hit å trots dit. Det kanske inte ens existerar utan de där galnigarna till barn kanske kort å gott är en produkt av uruselt föräldraskap?

Vad vet jag.

Jag vet inte vad jag ska göra i allafall, när Viggo bara skiter i vad man säger å Leo gör precis som han vill...

Det är en sak som säker.