För det första:

Ibland kan jag känna sej ensam.

Men det är en ytterst kortvarig känsla allt som oftast.

För vad jag har många fina människor runt omkring mej.

Så många som vill hjälpa å stötta å som ger mej så mycket kärlek.

Familj å vänner men även ni, mina cybervänner. :)

Här på bloggen å på Facebook har jag haft ett enormt stöd nu under de här tuffa dagarna.

Det finns somliga(martin å gustav) som påstår att fb-vänner inte är riktiga vänner, men jag vill påstå att de har jävligt fel! :D

För det andra:

Jag tror det har börjat vända nu.

Leo är orolig å stimmig men den envisa febern har äntligen gett med sej!

Han har ätit lite till å jag upplever inte längre att kopporna ökar!

Hoppas, hoppas det är så.

Att det vänder i morron så vi kan börja leva igen.

Å framför allt så jag får umgås å ge kärlek åt mitt stora friska barn också.

Att lämna bort honom som jag gjort i dag, för att jag inte orkar eller kan underhålla honom, det har bara hänt en gång innan å då är han ändå tre år gammal...

Jag har längtat å grämt mej hela dagen även fast jag vet att han har haft så mycket roligare hos farmor än hos oss i sjukstugan!

Nu ska jag krypa ner i sängen, Martin ska sova hos Leo så jag ser fram emot sömn.

Jag kommer säkerligen vakna å va upp å stimma jag med, men tanken är skön i allafall. :D

Tack igen!

Vi är kvar i sängen, Leo sover igen å jag har bytt från Leilas mat till Leila bakar i dvd:n. :)

Har fått i lillgrabben 100 ml välling å 2 majskrokar, inte mycket men bättre än inget.

Det blir ingen barnklinik som det ser ut nu utan jag ska fortsätta med dubbla alvedon suppar å varva dem med flytande ipren för en både starkare smärtlindring å febernedsättning.

Jag hoppas han håller på å sova sej frisk.

Kopporna ger sej dock inte än utan benen håller på å fyllas de med nu. :S

Viggo att å klappade Leo's hand innan å sa : stackars dej lilla vän. jag älskar dej lilla pricken.   

Mitt hem håller på å förfalla ånär Martin kommer hem ska jag banne mej damma lite i allafall.

Ska till Apoteket å bunkra med.

Tanken var att jag redan om i går skulle gjort köttgryta på högrev i lergrytan, men det verkar inte bli av i dag heller.

Köpte färsk pasta i söndags kanse orkar jag hittar på nått kul med den men det lutar åt nån form av hämtmat eller varma mackor eller omelett bara..

Jag lär ju inte bli piggare, hur gärna jag än vill..!

Leo har äntligen somnat... Han ligger i mitt knä å jag vågar inte röra mej å än mindre försöka lägga ner honom. Har legat på golvet i Leos rum i natt. Det har tyvärr inte inneburit nån mer sömn för nån av oss. :( Vi har trängts på en 90 centimeters madrass å Leo har bara gråtit, klättrat å lidit. :( Han har haft skyhög feber även i natt å i dag... Det absolut värsta är att sen fyra i natt har jag inte fått i honom nått alls, inte vatten, inte välling...Han har koppor långt ner i halsen å bara klöks! :( Viggo är redan rastlös här å jag rädd att det kommer bli en ruggigt lång dag...

Har spenderat dagen ungefär på samma vis som jag spenderade natten som gick dvs. med en liten sjuk Leo i famnen.

Jösses vad han är dålig, hög feber å koppor till tusen. Han har dem till å med i hela munnen så han har bara fått i sej ytterst lite mat i dag.

Eller jag kan inte ens påstå att det är mat, utan bara en pytteyoggi, lite välling å vattenmelon. :(

Ovenpå det har han nog även magknip å är lite förstoppad, eller om det gör för ont för att bajsa kanske? Å gnäller å är ledsen för det också...

Stackars, stackars Leo, han som alltid är så glad har nog kostat på sej högst fem leenden på hela dagen.

Det här är alla kategorier den värsta sjukan jag upplevt under mina lite drygt tre år som mamma. :S

Vi fick tavegyl från bvc men jag undrar om det hjälpte så värst mycket...

Hoppas verkligen att detta var botten å att det vänder i natt å i morron...

Tack å lov har jag haft jättemycket hjälp av Stina å Emelie i dag.

Med mat, underhållande av stor son å kånkande på liten son, det har verkligen varit guld värt!

Tack snälla för all hjälp!

Allt vad städ, plock å tvätt heter har dock fått stå helt åt sidan.

Hoppas jag kommer i fatt till helgen eller så...

Jag orkar inte ens gå ner å lägga mej i soffan i kväll, för även om det innebär gratis motion att ränna upp å ner för trappan när Leo vaknar så pallar jag inte med det i kväll... :P

Ligger i sängen med datorn i knät å har Leilas mat på i bakgrunden. :D

Lite Lisa-tid i all enkelhet. :)

När Martin kommer hem från en snabbvända i Stinas lägenhet tror jag till å med att jag ska lägga mej!

Lika bra å försöka sova när man har möjlighet eller hur? :D

Kram på er å tack för alla krya-på-dej-Leo på sms å på FB.   

Har spenderat större delen av natten sittandes i fåtöljen i Leo's rum med en sjuk liten pojke i famnen.

Han har sovit å varit lugn, men så fort jag försökt lägga ner honom i hans säng har han gråtit hjärtskärande. :(

Nån gång mitt i natten ropade jag upp Martin å fick sova en timme i allafall.

Min stackars lilla älskling blir bara sämre.

Nu sover han å tempade 39,5 innan han slocknade.

Jag trodde i min enfald att det inte kunde komma fler koppor, men hade galet fel, det kommer nya, HELA TIDEN!

Efter råd på facebook ringde jag bvc å de skulle skriva ut tavegyl, fram tills hon insåg att det var 9 månader gamla Leo som var dålig å inte treåriga Viggo.

Nu skulle hon rådfråga kollegorna vad man kan ge till sånna småttingar som Leo å sen ringa tillbaka...

Måste säga att jag är tacksam för det gråa vädret en sjukdag spom denna.

Då slipper jag få så dåligt samvete för Viggo's skull, om det blir mycket film i dag eller så..

Nu ska jag å Viggo läsa en bok här innan Leo vaknar igen! :D

Hej så länge!

I absolut sista minuten upptäckte jag att Campadre hade en

Rosti Mepal-kampanj. :)

Margretheskålar å redskap i de gladaste av färger. :)

Fina va? :)

Det här har verkligen varit en tuff dag.

Leo fick feber redan i eftermiddags å vill inte äta annat än välling, han är ledsen å vill mest bli buren. :S

Å prickarna, de är så galet många, fler än Viggo hade å då tyckte jag han var helt intäckt...

  Min lilla prick-bebis!  

Viggo hämtades inte hem förrän klockan var nästan fem.

Så länge har vi inte varit i från varandra sen Leo föddes.

Jag längtade efter honom nästan direkt, det är så tomt å tyst utan han å hans pratande. :)

I dag är det ett år sedan jag tog upp det här med dagis-slutet för första gången här på bloggen(å utlöste värsta hetsjakten).

Ett år senare tycker jag det varit mitt liv bästa beslut. :)

Så mycket roligt vi har haft! :D

Jag undrar hur vi hade fått tiden å gå jag å Leo om Viggo inte också varit hemma med oss? :D

Dessutom tror jag Viggo's närvaro spelade stor roll i att undvika samma depression som jag drabbades av när han var nyfödd.

Min stora fina pojke!

  Att man kan älska två barn lika mycket, det trodde jag faktiskt inte innan.  

För att återgå till nutiden så börjar jag redan lacka ur lite på karantänandet å det har bara gått en dag. :(

I morron ska ju dock Viggo va hemma å liva upp stämningen, men han lär ju med bli uttråkad ganska fort.

Så om det är nån som vill komma hit, som haft/vill ha koppor är ni mer än välkomna...? :D

Både innan Viggo åkte i morse å sen när han kom hem badade han i sin pool. :)

Så söt, han huttrar å fryser, men bada det ska han. :)

Sötnosen. :)

Nu ska jag se klart på CSI, sen ska jag visa er hur jag har spenderat mina födelsedagspengar. :)

Viggo har blivit hämtad av farmor å Leo sover.

Jag borde njuta av egentiden, men känner mej i stället galet stressad!?

Stressad över allt jag borde göra å var jag ska börja.

Idiotiskt, men jag kan liksom inte mota bort den där känslan.

Magen har i allafall lugnat sej lite efter att jag tagit ipren, men humöret känns ändå inte på topp.

Leo är ledsen i dag å inte alls sej själv.

Min stackars lilla kille, hoppas det vänder snart!

Nu vaknar han för tusonde gången, så det får bli allt!