Sötaste kockarna! <3

Duktiga Viggo vänder biffar för glatta livet! :)

Mina snälla pojkar tar hand om sin dassiga mamma i dag.
<3
Bäddar ner mej å säger "lilla gumman" å pysslar om.

Vi tittar på bröderna Lejonhjärta för första gången(inte läskigare än lejonkungen tänkte jag, men ångrar mej nog lite...) å vilar oss! ;)

Det känns som vi är på väg åt rätt håll nu! :)
Viggo är som vanligt å jag bara ska va bättre i morron!

Lego, lego, lego.
Det är vad vi sysslar med i dag! :)

Jag har varit lite mallig att vi faktiskt klarat hela september utan att någon av barnen varit sjuka(hurra till min första kompletta lön sen i Mars! :)) å så hann det precis bara bli oktober innan det var dags.

Nu ska jag dock inte klaga då årets vab-facit bara är fyra uttagnad dagar när Leo varit sjuk å noll innan på Viggo.

Den lilla sjuklingen är feberfri so far, men extremt gnällig å trött, trots en hel natts sömn å att han somnade om hos mej i morse. Han ligger fortfarande nerbäddad, iklädd onepice å tjockt täcke så det känns lite som att febern kanske är på väg tillbaka.

Får se hur det slutar. Har redan ringt till jobbet å kollat hur det ser ut med bemanningen i morron, om i fall att jag behöver va hemma då också, å det verkar lösa sej om det blir så.

Jag själv är fortfarande riktigt risig, om än feberfri jag också.

Ska försöka använda dagen till å vila, men jag tenderar till att vara ännu mer aktiv å uppe i varv just när jag inte är helt hundra... Märkligt fenomen kan jag tycka..? :)

Det hade varit skönt att komma ut en liten runda i allafall, så det ska vi satsa på framåt eftermiddagen.

Fram tills dess tror jag att jag ska impa på mina grabbar genom att bygga en fullutrustad lego-husbil. :) Återstår å se om jag fortfarande ha skillsen i mej dock. :)

Ha en bra onsdag, vi hörs lite senare! :)

Det är nästan skrattretande att jag i morse trodde jag skulle bli piggare under dagen å att jag skulle va så pass pigg att jag kunde träna...

Jag mår sannerligen uselt, kli i öronen, ont i halsen, snörvel å feber.

Det sistnämda är jag inte ensam om i familjen, då Viggo var varm som en kamin när han kröp nära mej framför filmen.

De löste snabbt mina funderingar på hurvida jag klarar jobba i morron då det bli vab för min del.

Viggo är dock inte i närheten av förkyld så det finns en lite misstanke, om än en långsökt sådan, om att febern beror på sprutan han fick i går.

Får hoppas vi är bättre å feberfria i morron bägge två. :)

Just nu är jag mest sur över min uteblivna träning, men finner ingen annan råd än att koka mej i kopp varmt te å krypa ner under filten för å fortsätta kureringen.

Har två SoA-avsnitt kvar på denna säsongen, å har jag lite flyt hinner vi se dem innan det är CL som ska ockupera tv:n. :D

Kram på er! :)

Lyssnar på barnen som leker med lego på Viggos rum.

"

Viggo. Mn bil blev ful"

"Nä Leo, det tycker jag verkligen inte, den var ju jättefin..!"

Tänk att de haft varandra i hela tre år? :D

Jag fullkomligt dyrkar det faktum att jag är småbarnsförälder på 2010-talet.
Vår moderna teknik å då framför allt internet är guld värt när en treårig frågar vilket djur som är störst å vad exakt rävar äter eller som i dag när en femåring frågar hur man gör glas! :)

På bara en bråkdel av en sekund kan man få fram bilder på valar, fakta om rävar å filmer där glas skapas..! :)

Man bara måste älska det! :)

Viggo 5,5 år.
Min stora duktiga son som inte sa ett å när han fick sin spruta.
21 kilo lätt.
122 centimeter lång.
Å helt utan anmärkning på dagens BVC-kontroll!
:)