Läste nånstans om nån som menade att man känner sej så oerhört
kvinnlig när man är gravid.
Say what? Kvinnlig?
Är det kvinnligt att det tar flera minuter att kravla ur sängen om man ska kissa på natten? Hur kvinnligt är det att väga närmare 20 kilo mer än vad man brukar? Inte kunna sina egna kläder, utan får köpa tält å ta på sej?
Gå som en pingvin? Ha hela magen full med bristningar?
Var är det kvinnliga undrar jag...
Måste bara säga att jag beundrar er som skaffar ett andra barn medan det första fortfarande vill bli buret, hur klarar ni det? Personligen orkar jag knappt lyfta katten, å vad kan han väga?
Tycker ni jag gnäller för mycket? Ska försöka skriva mer roliga saker också...
Nu kom Martin hem.. :) jippi!
Mia från familjeliv
18 januari 2008 19:53
Hej
Jag måste bara svara på de här med kvinnligheten du skrev om, under graviditeten. Jag känner mig vacker och kvinnlig när jag väntar barn! Bristningarna är fula, men annars trivs jag. tycker om bebismagen som putar och att brösten blir större får mig att känna mig mer kvinnlig. Så med andra ord är jag en sådan person som känner mig kvinnlig under graviditeten!
Kramar
Bill the King!
18 januari 2008 19:56
Du den dära kattan är ju ganska tjock den också! Jag gissar på 5-6 kg på den skatten =)

ida
19 januari 2008 10:22
Hej!:-D
Jag kände mig så fin när jag var gravid med Wictor, fin hy och kände mig sååå vacker!
Nu denna gången är jag den fulaste i varje rum jag går in i :-(
De säger att flickor tar sin mammas skönhet när de ligger i magen. hahaha! Fast jag tror ju på en pojk till :-D
Svar på din fråga om varför man skaffar 2:an så länge de första barnet vill bli buren osv. Så vet jag inte :-D nej skojar bara. Runt Wictors 1 årsdag så kom suget efter ett syskon. Många runt om oss nu som säger likadant. Vissa dagar när jag inte är på topp är jag nära bristningsgränsen fårgar jag Peter om hur vi ska klara detta. Men helt ärligt så tror jag att det kommer att gå hur bra som helst, min mamma säger att det kommer göra mig gott med en till.
Jag gick upp i Wictor totalt när han var liten, höll han när han sov, kollade och petade på han för att se om han andades. Hade han i vagnen och drog han efter mig helatiden inne, till och med på toa. Var livrädd att ngt skulle hända honom. Sån kan jag inte vara denna gången + att jag mårbäst av att ha lite mer runt mig. Får väl se om jag håller med om detta när bebisen är ute ;-)
Angående din kropp, slår vad om att min ser 1000 ggr värre ut, det hjälper ju inte dig. Men din kropp kommer att ordna till sig snabbt och bristningarna kommer blekas.
Oj detta blev långt!
kram