ida

17 februari 2008 10:17

Hej! Vilka fina bilder på er och Hanna!
Är oxå grymt trött och helt slut i kroppen känns som att man varje dag tar lite utav reservern för att orka med. Skönt att du kan gråta för det rensar ju ut (synd bara att det beror på att man blivit/arg eller sårad) Jag kan inte gråta kännar att jag verkligen måste ha en anledning. Det är inte bra, för jag vet att ett riktigt gråtanfall hade hjälpt mig ibland :-D
Jag brukar säga det till gravida, att man får verkligen inte barn när man är på topp. Min grav. med Wictor var inte heller så bra, dock är denna jobbigare.Men dagen efter han var född bröt jag samman totalt, orkade inte mer. Jag hade enorm träningsvärk i hela kroppen efter förlossningen pga att jag varit i stortsätt sängliggande de sista månaderna + att Wictor knappt sov de första dygnen. Jag sov inget på 2 dygn och väldigt lite på en hel vecka. Peter däremot sov som en gris! Det har han fått oder om att inte göra denna gången! :-D
Jag mådde så dåligt att jag kände dödsångest, trodde jag skulle dö. Lämnade inte rummet på BB, de få ggr jag gjorde det fick jag sån enorm panik. Mina föräldrar fick komma in på mitt rum och vara där (det kändes så tryggt) och de passade Wictor så att Peter kunde följa med mig och duscha. Vågade inte det själv!
Skriver absolut inte detta för att skrämas utan för att berätta hur det kan bli när man är helt slut. Vill inte att fler ska få den chock jag fick. Denna gången vet jag att det kan bli så och varför. För mig släppte allt när jag fick komma hem, hem till mitt och slippa vara duktiga Ida som de kunde göra vad som helst med för hon var fortfarande trevlig :-D att vara trevlig var det ända jag tänkte på under förlossningen och frågade personalen om och om igen om jag jag var trevlig emot dem.
Vila, gråt, ät gott,mys och ta hand om dig själv. Det är nog den bästa förberedelsen inför allt som komma skall!!!
Nu ska jag faktiskt göra piroger och jag ska prva ditt recepet :-D
kram kram