Direktlänk till inlägg 9 september 2010
Att bara sådär, tre ynka dagar före BF få veta att det är huvudet på bebisen som nöter sönder mina revben.
Att allt inte alls bli som jag hade trott.
Som jag skrev häromdagen, har jag verkligen sett fram emot själva förlossningen.
Nu ska vi som sagt försöka vända bebisen i morron bitti.
Å annars får jag väl gissa på att de tänker plocka ut den i det närmsta så det inte sätter i gång av sej själv.
Jag blev så himla chockad å hade fullt sjå med en uttråkad å hungrig Viggo att jag inte ställde en enda fråga nämligen.
Såklart får det ju bli bra vilket som, men jag hade verkligen sett fram emot å se hur länge jag hade klarat stanna hemma å om jag kunde klarat mej utan bedövning denna gången.
Det är där besvikelsen ligger, förlossningen var min revansch sist å jag hade hoppats på en ännu bättre denna gången. :)
Å så vill jag ju hem.
Efter ett snitt kan man ju inte precis packa väskan å bege sej hemmåt efter sex timmar...
Jag har ganska mycket i huvudet nu om man säger så.
Om de lyckas få bebisen på rätt håll kommer jag ju ändå va livrädd att den snurrar tillbaka själv igen...
Hur ska man va säker liskom?
Inte mycket å göra just nu, vi får se i morron helt enkelt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | ||||||
|