Ligger fortfarande i soffan å lider för att jag är så trött å värdelös.

För trött för att plugga, för trött för att komma på nån middag, för trött för att visa martin hur viktig han är...

Samma visa varje dag, men fredagen är värst, det blir som en stor utanding som varar i timmar innan inanding kommer å jag pallar göra nått litet i allafall...

I dag är en dålig dag! Hur fan kan jag va så trött....? Redan nu, när jag egentligen bara har mej själv att ansvara för? Hur ska det här sluta?

Tänk er själva, deppig å utmattad trots åtta timmars sömn och vuxenumgänge så gott som hela dagarna.

Hur blir det med tre timmars sömn och ett spädbarn som enda sällskap? 

Som sagt är det klart Martin, min underbara sambo å pappan till det lilla livet i magen som lider allra mest! Han står ut med mej, en envis val, som suckar å gråter av trötthet å aldrig någonsin kan be om hjälp. Som aldrig ens orkar le eller knappt säger nått på en hel kväll..Mej har han i något svagt ögonblick valt som mamma till sitt barn... vad tänkte han med? 

Martin- Älskar dej, mest!

Nu är jag riktigt rosenrasande.

Har precis suttit i telefonkö i en kvart bara för att få veta Försäkringskassan i Karlshamn bara har telefontid mellan 10-12! Jag blir galen, hur fan har dom tänkt? Jag har inte tid att sitta i telefon under lektionerna!!! Fuck!

Är helt slut å frustrerad, ekonomisk ovisshet är så utröttande... :(

Dessutom börjar jag bli begränsad av min egen kropp... :( Orkar inte bära lika tunga grejer bla.!  jag vvill inte bli handikappad!!!

Har precis försökt silla min oro och ledsenhet med en stor skål chips, vilket har resulterat i illamående å dåligt samvete... :(

Har två skoluppgifter att göra under helgen med... :(

Stressen tar aldrig slut!!!!!

 Kolla in på Ninas blogg , hade ett litet snabbt återblickssamtal i går kväll. :) Satt å gapskrattade framför datorn åt diverse sjuka påhitt vi hade för oss för sisådär fem år sedan... Shit, vad vi har blivit gamla! :D